2012.. känns konstigt i munnen på nått vis.. men jag hoppas på att detta år blir kung, att jag efter plugget kanske får mig något fast jobb, så jag kan "börja mitt liv". Känns som en ständig väntan annars.
Men det känns så jobbigt att min vår inte kommer bli jättekul pga INGA PENGAR ALLS TYP. och sedan att jag mest troligt inte får någon semester i sommar heller. Känns som att jag kommer behöva jobba ihop mina skulder till mor och far ååå olleponken sen studierna då..
Jag läser en bok som heter "Jonathan - (inte) som andra barn" som Anna Sandström skrev 2010 och jag tänkte citera ett avsnitt ur boken: En gåva
I år kommer nästan 100 000 kvinnor att bli mammor till handikappade barn. Har du aldrig undrat hur mammor till handikappade barn blir utvalda?
Jag ser på något vis gud sväva över jorden, väljer sina instrument med noggrannhet och medvetehet.
Medan han observerar ger han sina änglar instruktioner att skriva i en stor dagbok.
Gud ger ängeln ett namn och ler "ge henne ett handikappat barn".
Ängeln blir nyfiken. "Varför just henne Gud? Hon är så lycklig."
"Precis", ler Gud. "Kan jag ge ett handikappat barn till en som inte kan skratta? Det vore grymt".
"Men har hon tålamod?" frågar ängeln.
"Jag vill inte att hon ska ha för mycket tålamod för då skulle hon drunkna i en sjö av självömkan och vanmakt. När väl chocken och misstron lagt sig kommer hon ta itu med det. Jag har tittat på henne i dag. Hon har rätt känsla för sig själv och en självständighet som är ovanlig och som så väl behövs hos en mamma. Du förstår, barnet som jag ska ge henne lever i en egen värld. Hon måste hjälpa honom att leva i hennes värld och det kommer inte bli lätt."
"Men herre, jag tror inte ens hon tror på dig".
Gud ler. "Det spelar inten roll, det kan jag ordna. Hon är perfekt. Hon är tillräckligt självisk".
Ängeln flämtar, "Självisk? Är det en dygd?"
Gud nickar. "Om hon inte kan skiljas från sitt barn ibland kommer hon inte överleva."
Ja. Här är en kvinna som kommer välsignas med ett barn som inte är perfekt. Hon vet inte om det än men hon ska avundas. Hon kommer aldrig betrakta ett steg som vanligt. När hennes barn säger "mamma" för första gången så har hon ett mirakel och hon kommer veta det. När hon beskriver ett träd eller en solnedgång för sitt blinda barn, kommer hon vara en av de få som någonsin får se mina verk.
"Jag ska ge henne kraften att se det jag ser - okunskap, grymhet, fördommar och ge henne styrkan att stå över detta. Hon kommer aldrig att vara ensam. Jag kommer vara vid hennes sida varje minut, varje dag i hela henes liv, lika säkert som att hon står här nu vid min sida."
"Och hur blir det med en skyddsängel?" frågade ängeln.
Jag har nu inte jobbat på ett tag och jag tror seriöst att jag kommer bli deprimerad snart... den 20e december var mitt sista arbetspass och här sitter jag idag. och verkligen försöker få min tid att betyda någonting. Men jag sitter ju bara här och läser en bok?!?! det är inte så att någon annan förutom migsjälv som vinner på det hela. och jag kan bara inte sitta här bara för min egen skull? för det är själviskt?
Sen mitt blodsocker är som ett sjunkande skepp.. OFTAOFTAOFTA har jag lågt blodsocker nu. och det är inte najs.. tar på krafterna som fan. det blir att göra en kurva i veckan!
here you go, my shit in your hats. sorry for that btw!
